Foto: Anders Lundin / Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg säger att hon vill bidra till att rädda strömmingen.
Frågan är om fisket någonsin varit en hetare fråga än just nu? Mitt i stormen står nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg – som Sportfiskarna träffat i Åre.
Trålgränsen, strömmingens överlevnad, skarvförvaltning och inte minst frågan om fjällfiskets framtid. Med mera.
Anna-Caren Sätherberg fick ett helt skepp med osande ödesfrågor i knät när hon tillträdde som ansvarig minister i vintras.
Ingen kan med envishet anklaga henne och regeringen för att ha suttit helt stilla i båten sedan dess. Anna-Caren har deklarerat flera viljeinriktningar och skarpa beslut kring dessa frågor på relativt kort tid – men det är såklart upp till väljarna och allmänheten att avgöra huruvida de är bra eller inte.
Sportfiskarna träffade under fredagen 17 juni landsbygdsministern på hennes hemmaplan i Åre, tillsammans med socialdemokraternas sakkunnige Cesar Vargas Iglesias. Syftet var att framföra förbundets ställningstaganden i ödesfrågorna, men också att hitta gemensamma nämnare där vi kan kroka arm med politiken. Och jodå – visst börjar det äntligen hända saker i rätt riktning, poängterade Sten Frohm när han tillsammans med Anders Lundin och Eva Nordin Svedlund från Sportfiskarnas Jämtlandskontor mötte upp ministern vid stranden av den spegelblanka Åresjön.
Regeringen hade precis innan mötet förkunnat en positiv händelseutveckling när det gällde frågan om fjällfisket, nämligen beslutet om ett tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén, samt att förlänga utredningstiden för deluppdraget till 31 augusti 2023.
Stämningen var med andra ord på topp, eftersom det var helt enligt Sportfiskarnas önskemål.
– Väldigt positivt. Nu får utredningen mer tid och nya direktiv att åstadkomma en lösning som säkerställer allmänhetens tillgång till fjällfisket och en hållbar förvaltning, konstaterade Sten Frohm.
Anna-Caren var försiktig med att deklarera några ställningstagande i just den frågan, men poängterade att utredningen behöver mer tid innan sitt första delbetänkande.
Anna-Caren är själv uppvuxen i fjällturismens epicentrum, Åre kommun, och håller besöksnäringens betydelse mycket högt.
Vi undrar hur hon ser på risken att stora delar av allmänheten riskerar att stängas ute från fjällfisket?
– Jag är medveten om att det här är viktiga frågor för många. Jag förstår oron och osäkerheten som många känner men jag har fullt förtroende för renmarkskommitténs arbete och den breda dialog man för. Här är konstruktivitet och öppenhet i dialogen A och O. Sedan är kommittén, precis som andra kommittéer en egen myndighet och arbetar självständigt inom ramen för sina direktiv. Därför varken har eller bör jag ha några synpunkter på kommitténs arbete i det här skedet.
Foto: Anders Lundin / Nivåerna för fiskuttagen i haven måste sänkas, poängterade Sten Frohm.
Strömmingens öde, och inte minst hur den kopplar till den högaktuella livsmedelsförsörjningen i Sverige, upptog en stor del av mötestiden. Sportfiskarna välkomnar beskedet att trålgränsen på prov ska flyttas ut längs delar av Östersjökusten, från Kalmar i syd till Bottniska viken i norr, men vår önskan är det ska permanentas och omfatta hela svenska kusten. Samt att detta måste kompletteras med särskilda regleringar för det storskaliga trålningsfisket i vissa områden utanför trålningsgränsen. Dessutom underströk Sten Frohm att bestånds-strukturen måste få en större tyngd i besluten om fiskekvoter.
– I dag fattas beslut om hur mycket som får fiskas enbart utifrån fiskbeståndens totala biomassa. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart fiske behöver även hänsyn tas till beståndens storleks- och åldersfördelning. Det skulle sannolikt leda till betydligt mindre totalt uttag av exempelvis strömming och möjliggöra en återhämtning av kustekosystemen, förklarade Sten Frohm.
Anna-Caren Sätherberg hissade själv varningsflagg för strömmingens situation i maj, och avslöjade samtidigt sin svaghet för delikatessen surströmming, som är hotad till följd av beståndsutvecklingen.
– Svensk strömming ska helt enkelt finnas idag, i morgon och i framtiden, är ministerns budskap.
Med tanke på att vi närmar oss riksdagsvalet så kanske politikerna är extra generösa med sina ambitioner, och Sportfiskarna tänker varken låta Socialdemokraterna eller övriga partier komma undan med bara ord. Det krävs handling också – skyndsamt.
Vilka ytterligare åtgärder ser ministern förutom försöket med utflyttad trålgräns? Och vilka svar behövs egentligen för att regeringen ska dra i nödbromsen när det gäller hela industrifisket?
– För att få till så träffsäkra åtgärder som möjligt behöver vi fortsätta att arbeta med att fastställa vilka orsakssamband som finns och som påverkar fisket. En utflyttning av trålgränsen på prov är den del av detta, där utöver fisket även andra orsaker som miljö, klimat, predation och konkurrens ska analyseras, säger Anna-Caren och fortsätter:
– Regeringen har också påbörjat ett arbete avseende mottagningskapacitet och ökad livsmedelsproduktion. Vi har även gett våra myndigheter i uppdrag att se över förvaltningsplanen för skarv och infört licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Regeringen analyserar också ICES vetenskapliga råd för 2023 vad gäller strömming inför det att fiskemöjligheterna för 2023 ska fastställas i höst. Strömmingsfisket har stor potential att bidra till livsmedelsstrategins målsättning och för mig och regeringen är det viktigt att det även i framtiden finns förutsättningar för en god havsmiljö, levande kustlandskap och att de blå näringarna fortsätter utvecklas.
Anna-Caren poängterade också att hennes drömscenario är att stärka livsmedelsbranschen i kombination med miljöåtgärder.
– Det behövs kreativa entreprenörer som tar sig an utmaningar, inte minst att förädla sådant som finns i våra havsmiljöer. Jag har exempelvis ätit både skarv och tång, och båda smakade gott, men det är förstås jätteviktigt att vi har livskraftiga fiskbestånd i våra hav och älvar.
Förutom strömmingen – ser du någon fler ödesfråga när det gäller svensk havsförvaltning?
– Klimatförändringar och havsmiljösituationen är stora utmaningar som har stor påverkan på våra fiskbestånd och därmed både yrkesfisket och fritidsfisket. Det pågår ett stort arbete med att genom ett helhetsperspektiv adressera de många påverkansfaktorer på både kort och lång sikt. Även arbete med återställande av livsmiljöer pågår. Vad gäller detta arbete har jag ju noterat att Sportfiskarna genomför viktiga insatser, berömmer ministern.
Foto: Anders Lundin / Anna-Caren Sätherberg har ett långt förflutet inom besöksnäringen och säger att turismen, inklusive fjällfisket, är en mycket viktig näring.